Helsingborgs Dagblad, review of group Exhibition at Pumphuset Konsthall, written by Carolina Söderholm (2024)
https://www.hd.se/2024-09-16/ung-konst-som-badar-gott-for-framtiden/

Kunstkrittik, review of group exhibition at Skissernas Museum, written by Christine Antaya (2024)
https://kunstkritikk.se/klackningstid/

Sydsvenskan, Thomas Millroth (2024)
https://www.sydsvenskan.se/2024-05-04/bracklighet-och-atra-i-den-unga-konsten/

Sydsvenskan, Thomas Millroth (2023)
https://www.sydsvenskan.se/2023-05-15/strumpor-electro-suckar-och-andetag-allt-blir-konst/


Text by Thomas Millroth
Written for the Exhibition Ett Rum, Ett Verk (2023)
Djup ljus

Måleri är ett sätt att modellera. Och då tänker jag inte i första hand på Carin Alegre Castegrens jordiga färgskala. Det handlar om att behärska, använda rörelsen. Hur hon med färg skapar skikt, lager, ett hölje som i sig alltid döljer något annat. Undanglidande, föränderligt men icke desto mindre ständigt närvarande.

Form uppstår genom att något annat gör sig påmint. Det kan vara en till synes liten detalj som tar tid att bli varse. Hennes finpensliga metod kräver tid. Där finns många stationer för blicken som rör sig
över målningen. Den smala penselns nerviga vibrato är en viktig del av hennes måleriska tilltal.

I bildbygget dyker växelpunkter upp som leder blicken in och ut och runt i målningen. Som då en liten vall av färgpigment med något varmare ton sträcker sig mot oss och trycker tillbaka allt omkring.
Ur det fördolda, hemliga: en rumslig rörelse av pulserande färg.

En tunnel av ljus rör sig flimrande i färgernas spel mot och med varandra.

Rum växer och skiftar; nära blir fjärran och vice versa. Alltid glimtar något litet i hennes målningar i en annan ton, kyligare, längre bort; distans uppstår till de mildare, varmare färgerna. Färgerna står i
ett dialektiskt, eller rättare sagt fruktbart, förhållande till varandra. Aldrig låsta. Vad som verkar nära beror alltid på någonting bakom. Föränderliga volymer där varje detalj är en ljusbärare eller
formsökare. Det jag först kallade modellering är ett försök att peka på målningens rörelsemönster.

Skikt över skikt skapar rum för blicken att vandra ut och in i. Labyrintiskt, det finns varken början eller slut. I Carin Alegre Castegrens målningar är de små hemligheterna självständigheter.